Anna Ekström lämnar Saco

Anna Ekström har i dag förordnats som generaldirektör för Skolverket. Hon kommer att tillträda sin nya tjänst den 23 maj, då hon också lämnar ordförandeposten i Saco. SULF vill gratulera Anna Ekström till det nya uppdraget, Skolverket till en utmärkt generaldirektör och för Saco:s del beklaga förlusten av en stark och drivande ordförande. Se presskonferens via regeringens webbplats.

Tre meningar

I höstas skrev jag i Universitetsläraren nr 16 en ledare om alliansens regeringsförklaring. Fyra meningar i det 27-sidiga dokumentet handlade om forskning och högre utbildning. Det var allt. I dag skriver socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets nye ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich på DN Debatt om socialdemokraternas framtida ekonomiska politik. Hur ser då den nyvalda partiledningens ”regeringsförklaring” ut? Ja, när det gäller området högre utbildning och forskning, statens största enskilda utgiftspost, är budskapet precis lika kortfattat och löftena precis lika svepande som hos de politiska motståndarna. ”Det krävs investeringar i forskning och utbildning som ökar förädlingsvärdet inom de växande tjänstebranscherna”. ”Kvaliteten inom hela utbildningssystemet behöver stå i fokus”. ”Antalet unga som skaffar sig eftergymnasial utbildning - från högskola till KY-utbildningar - måste öka”. Framtiden får utvisa om socialdemokraterna under sin nyvalde ledare kommer vara beredda att betala för att de vaga målformuleringarna ska bli verklighet.

17 mars – Forskarna är oense

I dagens DN skriver Jenny Jewert om forskarnas roll i debatten med anledning av att SLU-forskare kommer till olika slutsatser om hur den svenska vargstammen bäst ska bevaras stark och frisk. En av hennes poänger är att naturvetenskapliga forskares resultat inte alltid landar ”i en politiskt fungerande kontext” och att de därför inte får någon effekt. Naturligtvis har hon rätt. Det är ganska självklart att ett forskningsresultat inte rakt av kan vara grund för ett politiskt beslut eftersom ett sådant också måste ta in andra aspekter. Och forskare av alla slag måste ge sig in i debatten, det är deras uppgift, men de måste också inse att den politiska debatten inte är detsamma som den vetenskapliga diskussionen. Om detta finns det sannolikt stor samsyn mellan oss som tycker att forskningen bör föras ut i samhället.

En mer intressant fråga gäller själva grundförutsättningen för att forskningen ska göra nytta – nämligen just att forskare är oense. Det betyder nämligen att man angriper ett problem från olika håll och/eller med olika metoder, eller ännu bättre; att ett gammalt tänkesätt utmanas och att vetenskapen är på väg att göra nya insikter.

Det blir svårt att använda forskningsresultaten i den politiska debatten om inte forskarna förklarar varför de är oeniga så att både allmänhet och politiker förstår. Men ännu bättre vore om alla högskoleutbildningar faktiskt var tillräckligt vetenskaplig för att studenterna ska förstå hur vetenskapen fungerar. Då skulle varje examinerad student förstå hur man kan vetenskapliga rön i sitt arbete och därmed skulle forskningen skulle göra stor samhällsnytta i alla sektorer.

15 mars – EU 2020

Idag ordnade utbildningsdepartementet samrådsmöte med anledning av EU 2020 – målsättningarna som ska skapa smart och hållbar tillväxt i Europa. För högskolesektorn gäller att 40 procent av alla som är 30-34 år 2020 ska ha genomgått en minst tvåårig eftergymnasial utbildning, samt att minst 3 procent av BNP ska gå till forskning och utveckling. Det är svårt att invända mot dessa övergripande mål, som ju om man ser till nuvarande läge i Sverige är ganska modesta. Dock: målen är ganska poänglösa om de bara blir siffror. De måste fyllas med kvalitet.

Tyvärr vet vi att kvaliteten i svensk högre utbildning är hotad, inte minst genom resursurholkningen och den bristande forskningsanknytningen. Samtidigt vet vi att antalet 20-åringar 2016 är 30 procent lägre än antalet 20-åringar 2010. Om vi kunde lägga lika mycket pengar på högre utbildning trots att det blir färre studenter skulle det äntligen finnas resurser till mer än 4-5 timmar/student/vecka.

Dessutom: om man kan styra en liten del av den statliga forskningsbudgeten till att utgöra en reell och rejäl forskningsanknytningsresurs skulle vi kunna utbilda studenter som i ännu högre grad än idag kan gå ut och bidra till samhällets hållbara tillväxt. I sanning ett smart drag.

Förbud mot kollektivavtal

I går röstade den republikanska majoriteten i Wisconsins delstatssenat igenom en lag som berövar flertalet av de offentliganställda rätten att förhandla om och teckna kollektivavtal. Motivet är att lagen är nödvändig för att delstaten ska kunna få ordning på de stora budgetunderskotten. Att man på detta sätt beslutar att inskränka förhandlingsrätten och slå undan benen på de redan svaga fackliga organisationerna är djupt oroande och oacceptabelt, inte minst för att det riskerar att drabba de allra svagaste på arbetsmarknaden. Risken finns också att liknande lagar nu kommer föreslås på andra håll i USA. SULF tar bestämt avstånd från alla inskränkningar av de fackliga organisationernas rätt att teckna kollektivavtal.