15 juni 2011

15 juni – Lämplighetstest för utbildningsministrar?

Igår presenterade Jan Björklund två utredningar som han tror ska stärka läraryrket. I det ena fallet, när det gäller fler lektorer i ungdomsskolan, är utredningen välkommen. Hindren för att bli lektor är alldeles för stora. Hoppas att utredaren inser att det kommer att bli en kostsam reform, för många av hindren är direkt ekonomiska.

När det gäller den andra utredningen, nämligen lämplighetstester för blivande lärare, är det dock mer tveksamt huruvida det kommer att stärka läraryrket. För det första innebär det att blivande lärare återigen behandlas annorlunda än andra studenter. Dessutom sänker det lärarutbildningens status eftersom denna utbildning till skillnad från alla andra utbildningar inte bedöms kompetent att för det första utbilda och genom utbildning förändra och för det andra underkänna de studenter som inte klarar kraven. Varför skiljer sig lärarutbildningen från andra i det sammanhanget? Är det rimligt?

Kanske skulle det vara rimligare med en lämplighetstest för utbildningsministrar. Ett grundkrav vore kunskap om hela utbildningssystemet och inte bara om delar av det. Ett annat vore att ministerns ideologi inte spretade. För det spretar när man centralstyr ungdomsskolan och dess lärare, men samtidigt släpper högskolesektorn fri att fatta beslut om anställningsordningar som allvarligt hotar kvaliteten på samtliga högskoleutbildningar.

2 kommentarer:

  1. Joakim Palestro15 juni 2011 kl. 10:02

    Håller helt med dig om lämplighetstest för lärarstudenter saknar logiska resonemang för genomförande. Att lämplighetstesta utbildningsministrar är dock lite väl raljant. Det borde vara ministrarnas rådgivare som behöver ge dem bättre råd.

    SvaraRadera
  2. Ja, man kan verkligen fråga sig hur det hänger ihop! Inte nog med att ministern m fl inte anser att det behöver ställas några centrala krav på högs områdes social kompetens på högskolelärare. Dessutom har man mycket höga (för höga) tankar om högskolornas vilja att finansiera och driva nationella samarbetsprojekt på det pedagogiska/ kvalitetshöjande området. Till skillnad från forskningsområdet finns inga centrala medel att söka för utveckling och forskning som granskar och utvecklar högskolan som organisation för lärande!

    SvaraRadera